Röntgenstrålningen passerar relativt lätt igenom muskler och andra mjukdelar i kroppen, men har svårare att tränga igenom den hårdare benvävnaden. Skillnaden i hur mycket röntgenstrålning som passerar kroppen gör att mjukdelar och benvävnad framträder med olika röntgentätheter på röntgenbilden. Skelettet ser nästan vitt ut på röntgenbilden, medan kroppens organ och muskler har olika grå nyanser. I områden med mycket luft passerar en stor del av röntgenstrålningen rakt igenom kroppen och resulterar i svarta områden på bilden.
När bilden är tagen finns ingen röntgenstrålning kvar i patienten eller i rummet där undersökningen utförs.
Hur går röntgenundersökningen till?
Den kroppsdel som ska undersökas placeras under röntgenapparaten. Katten måste vara helt stilla under tiden som bilden tas. Bildtagningen tar bara någon sekund och känns inte för katten. Vid röntgenundersökningen står röntgenpersonalen ofta i ett annat rum för att inte bli utsatt för strålning vid upprepade tillfällen. Precis innan bilden tas hör man ett surrande ljud från apparaten.
Vid alla undersökningar tas vanligen en sidobild och en bild under-/framifrån det område som ska undersökas. Ytterligare bilder tas enligt förutbestämda rutiner, beroende på vilken kroppsdel som ska undersökas och vad frågeställningen i remissen är.
Veterinären kan vanligtvis lämna besked om resultatet i samband med undersökningen, men ibland lämnas svaret ut först efter att en expert har granskat bilderna. Ibland kan det bli aktuellt att komplettera röntgenundersökningen med uppföljande bilder efter en viss tid, alternativt kombinera undersökningen med andra undersökningar.
Förberedelse inför röntgen
Skelettröntgen kräver nästan alltid att katten får lugnande medel då det är viktigt att den ligger helt stilla under undersökningen. Ofta behöver benen eller ryggen positioneras i ett mycket bestämt läge vilket djuret ofta inte accepterar någon längre tid. En annan orsak till att katten får lugnande är att antalet omtagna bilder då kan minska och därmed också stråldoserna. Katter bör därför vara fastande inför röntgenundersökningar av skelettet.
Vid undersökning av bukhålan kan det i vissa fall vara en fördel om djuret inte nyligen har ätit, då en stor mängd mat i magsäcken kan skymma en del av andra organ i området. Vissa röntgenundersökningar kräver att tarmarna är tömda. I dessa fall kan katten behöva ett lavemang innan undersökningen kan påbörjas. Detta ges i så fall i samband med besöket.
Röntgenundersökning av brösthålan kräver ingen specifik förberedelse.
Får alla vara med?
Det tryggaste för katten om den är vaken, är vanligtvis att djurägaren är med vid röntgenundersökningen. Personer under 18 år och gravida kvinnor får inte delta i röntgenundersökningen. Om personal eller djurägare måste vara kvar i undersökningsrummet får de ta på sig blyförkläden som skyddar mot strålningen.