Vad betyder klinisk undersökning?
En klinisk undersökning är en fysisk genomgång av olika delar av hundens kropp. Undersökningsgången följer en standardiserad struktur där vissa moment alltid ingår. Sådant som kontrolleras är bland annat allmäntillstånd, hjärta och blodcirkulation, andning och lymfknutor.
När görs en klinisk undersökning?
De flesta veterinärbesök inleds med någon form av klinisk undersökning. Om besöket gäller en specifik förebyggande åtgärd, som till exempel vaccination eller kemisk kastrering, brukar man dock inte göra en fullständig klinisk undersökning.
Beroende på vad hunden söker vård för kan olika delar av den kliniska undersökningen få större utrymme. Om en hund har hudbesvär lägger veterinären extra fokus på hudens olika delar, och när det handlar om en hälta koncentrerar man sig mer på rörelseapparaten.
Hur går en klinisk undersökning av hund till?
Undersökningen börjar med att veterinären frågar ägaren (eller den person som har tagit hunden till veterinären) om hundens sjukdomshistoria, anamnes. Eftersom hundarna inte själva kan berätta vad som är fel är djurägarens berättelse och iakttagelser väldigt viktiga, ibland avgörande för att ställa rätt diagnos. Därför är det bra om den som följer med vid besöket känner hunden väl och är insatt i dess bakgrund.
Om symtomen kommer och går är det värdefullt om de kan dokumenteras på film eller bild. Har hunden varit hos en annan veterinär för sina besvär så kan en journalkopia från den kliniken tas med till besöket.
Efter att ha tagit anamnesen gör veterinären den kliniska undersökningen. Den inkluderar en fysisk genomgång av hundens kropp samt att lyssna på hjärta och lungor med stetoskop. Följande moment brukar som regel ingå i den allmänna kliniska undersökningen, men tonvikten kan variera beroende på vad hundens aktuella besvär är:
- Allmäntillstånd och hull
- Hjärtfunktion
- Blodcirkulation
- Luftvägar och andning
- Ytliga lymfknutor
- Mun och tänder (grundlig tand- eller svalgundersökning kan vara svår att göra när hunden är vaken)
- Känna igenom buken
- Känna igenom rygg och ben
- Titta på nos, ögon och öron (utan specialinstrument)
- Titta på hud, päls, klor och tassar
- Titta på/känna på yttre könsorganen
- Eventuellt kontrolleras kroppstemperaturen
Vad kan veterinären upptäcka vid klinisk undersökning?
Det är mycket som går att se, känna eller höra i samband med klinisk undersökning. Med hjälp av sina sinnen kan veterinären upptäcka avvikelser i hundens andning, svullnad eller stelhet i en led, tecken på smärta i ryggen eller magen, och mycket annat.
En del tillstånd går att diagnostisera direkt vid den kliniska undersökningen, som till exempel fukteksem, medan annat kräver vidare utredning med exempelvis ultraljud, blodprov, provtagning eller röntgen för en säker diagnos.
Vad händer efter den kliniska undersökningen?
I en del fall kan hunden få en diagnos, eller preliminär diagnos, redan vid den kliniska undersökningen. I så fall kan veterinären sätta in lämplig behandling. Andra gånger behövs blodprover , röntgenundersökning, urinprov eller ultraljudsundersökning. Detta kan ibland göras i samband med besöket, annars får hunden komma tillbaka på en ny tid för vidare undersökningar. I en del fall får hunden remiss till en specialist för fortsatt utredning.
Behandlingen kan i vissa fall påbörjas direkt vid besöket, med exempelvis spolning av inflammerade analsäckar eller rengöring av inflammerade öron. I andra fall bokas ett separat besök för behandlingen, (till exempel när det gäller kirurgiska ingrepp) eller så får djurägaren instruktioner för hur hunden ska vårdas hemma. Ofta utfärdas recept på läkemedel och/eller skriftliga råd för hundens skötsel.
Få ut det mesta av veterinärbesöket
Här är några tips för hur du kan göra din hunds besök hos veterinären så givande som möjligt:
- Se till att personen som tar hunden till veterinären är väl insatt i vad hunden behöver hjälp med, vad hunden har för sjukdomshistoria, skötsel, utfodring med mera. Veterinären ställer många frågor för att kunna ringa in vad som skulle kunna orsaka besvären och bestämma fortsatt plan. Berätta om de avvikelser du har märkt hos hunden, men låt veterinären leda samtalet.
- Vid problem som kommer och går - försök att fånga symtomen på film, gärna i mobilen.
- En del undersökningar kräver speciella förberedelser innan besöket. Inför ultraljudsundersökning av urinblåsan ska hunden inte ha kissat innan, och detsamma gäller om veterinären önskar ett urinprov för vidare utredning. Det kan också vara bra att avstå från att ge hunden mat före veterinärbesöket. Ibland kan den behöva få en lugnande spruta inför en undersökning eller åtgärd. Vissa blodprovsanalyser påverkas också av om hunden är fastande eller ej.