Vad innebär bakterieodling?
Bakterier är levande organismer som kan föröka sig i antal om de ges rätt förutsättningar. När man odlar fram bakterier kan man lättare undersöka dem i mikroskop samt testa deras olika egenskaper, för att på så vis avgöra vilken bakterie det rör sig om. Odling görs för att ställa korrekt diagnos, men också för att undersöka vilka slags antibiotika som har bäst effekt mot den aktuella bakterien.
När görs bakterieodling från hund?
Bakterieodling görs vanligtvis för att en hund visar tecken på att ha en bakterieinfektion. Det kan till exempel handla om ett varigt sår, illaluktande urin eller ett kladdigt öra eller öga. Vanliga orsaker till att man gör bakterieodling är att hunden har drabbats av en svårbehandlad urinvägsinfektion eller öroninfektion, eller att ett operationssår har blivit infekterat.
Bakterier finns överallt på kroppen hos både människor och djur, såväl som i omgivningen. Många av de bakterier som lever på och i kroppen gör nytta, genom att de hjälper till med matsmältningen samt skyddar hud och slemhinnor mot angrepp från sjukdomsframkallande bakterier. Därutöver finns det en stor mängd bakterier som är ofarliga, förutsatt att de inte börjar föröka sig okontrollerat. Sådan förökning kan till exempel ske om det finns en vävnadsskada eller om kroppens naturliga skydd är nedsatt. Det är bara en liten andel av bakterierna i vår närhet som är sjukdomsframkallande för en frisk individ (så kallade primärpatogener).
Så länge det råder balans mellan de olika bakterierna, och kroppens naturliga försvar fungerar, får hundar sällan problem med bakterieinfektioner. Men när balansen blir störd, exempelvis vid en sårskada eller vid medicinering, kan "fel" bakterier växa till och orsaka symtom. Det kan vara att såret inte läker eller att tarmens bakterieflora störs och hunden får diarré.
Hur går bakterieodling till?
Odling innebär att man odlar fram bakterier från ett provmaterial genom att ge bakterierna goda förutsättningar för att växa till. Provtagningen för bakterieodling kan gå till på olika sätt, beroende på vilket provmaterial man är ute efter. Provet tas ofta med en svabb eller tops från en liten mängd sekret eller vätska.
I de flesta fall orsakar provtagningen inget eller bara lite obehag för hunden, till exempel då man använder urin eller avföring för att odla på. Prov från ett sår, ett öra eller ett öga tas oftast med en steril bomullspinne, medan provtagning från en inkapslad infektion (till exempel en böld) kräver att man gör en öppning in i området. Om hunden har en infektion inne i kroppen, som exempelvis lunginflammation, behöver man söva ner den för att ta ett sköljprov från de nedre luftvägarna.
Det är viktigt att provtagningen går till på ett sådant sätt att inte provmaterialet blir förorenat. Då riskerar man nämligen att odla fram andra bakterier än de som orsakar hundens infektion. Provtagaren brukar därför använda handskar och sterila provtagningshjälpmedel. Om det är ett urinprov som ska undersökas är det viktigt att urinen inte har kontaminerats av bakterier från hundens yttre urinvägar. Ett vanligt sätt att få ut ett "rent" urinprov är att ta provet direkt från urinblåsan med en tunn kanyl.
Provmaterialet kan sedan odlas på klinikens egna laboratorium, eller skickas till ett externt laboratorium med kompetens inom bakteriologi. Beroende på frågeställningen från veterinär placeras provet i olika odlingsmedier, det vill säga näringsrik gel eller vätska som är anpassade för att ge bakterien optimala förutsättningar för att växa till.
Odlingsmediet ställs in i en inkubator, som är en sorts värmeskåp där temperaturen, luftfuktigheten och koldioxidhalten kan regleras. Vanligen anpassas miljön i inkubatorn så att den är likadan som i en däggdjurskropp, men vissa bakterier trivs bättre i andra temperaturer och gasmiljöer.
Vad innebär resistensbestämning?
Resistensbestämning är en undersökning som ofta görs i anslutning till bakterieodling. Vid en resistensbestämning undersöks bakterieisolatets känslighet för olika antibiotika. Detta är ett mycket viktigt steg för att kunna behandla hunden med rätt typ av antibiotika. Det går till så att man odlar den aktuella bakterien tillsammans med olika sorters antibiotika, för att se vilka substanser som får bakterien att växa sämre.
Hur lång tid tar en bakterieodling?
Det tar flera dagar att få ett slutligt svar från en bakterieodling. Bakterierna måste växa fram på odlingsmedierna innan de kan art- och resistensbestämmas. Ibland gör laboratoriet också ett så kallat direktutstryk av provet och analyserar det i mikroskop, för att kunna lämna ett preliminärsvar.
Ett annat sätt att artbestämma bakterier är att utföra PCR-analys av deras arvsmassa. Detta kan vara användbart när man exempelvis vill påvisa eller utesluta en specifik bakterie. PCR är också en bra metod för bakterier som är svårodlade på traditionellt sätt.