Bakgrund
Persern är en av våra äldsta och mest omtyckta kattraser. Ändå är det mycket vi inte vet om dess tidiga historia. Det vi vet är att den har funnits i flera hundra år och att den fått sitt namn efter regionen Persien, det som idag är Iran. I arkeologiska fynd i Asien och hieroglyfer i Egypten har man hittat avbilder av långhåriga katter som skulle kunna vara tidiga varianter av perserkatten. Den här typen av katt var även populär i det franska kungahuset under 1700-talet.
Dagens perser härstammar från två långhåriga kattraser: perser och angora. Angorakatten har sina rötter i Ankara i Turkiet.
Persern hade ett brett, runt huvud, tät päls och kort kropp, medan angoran var slank och högbent, med ett trekantigt huvud och längre päls. Under det sena 1800-talet gjordes selektiv avel på dessa två raser i Storbritannien, och vid 1900-talets början genomfördes liknande avel i USA. Uppfödarnas mål var att få fram en söt katt med runt huvud, kort nos, stora ögon, lång päls och kompakt kropp.
Persern har även en syskonras som heter exotic. Den är i många avseenden identisk med persern, förutom att den har kort päls. Exotic har funnits sedan 1960-talet och är resultatet av korsningar mellan perser och amerikanskt korthår, brittiskt korthår samt burma.
Personlighet
Perserkatten är vänlig, lugn och harmonisk. Den är lätt att ha att göra med, har ett jämnt humör och föredrar en lugn omgivning där den blir behandlad vänligt och respektfullt. Även om persern är en livlig katt är den inte fullt lika äventyrlig som en del andra raser, så du behöver inte oroa dig för att den ska ta alla tillfällen att klättra eller hoppa upp på möblerna. De flesta perserkatter föredrar att ligga och mysa på soffan eller i ditt knä.
Persern älskar att kela och få pälsen omskött, och har sällan något emot att bli omklappad av barn. Den kommer förmodligen att avstå från energiska, halsbrytande lekar, och vill hellre busa med en kattleksak i sitt eget tempo, när den själv har lust. Även om persern inte kräver ständig uppmärksamhet tycker den om när du ger av din tid och kärlek. Den gillar att ha sällskap, men har oftast inga problem med att lämnas ensam hemma. Oftast kommunicerar den med sina uttrycksfulla ögon och sitt kroppsspråk, men den kan ge ifrån sig ett litet välkomnande jamande efter att ni har varit skilda åt.
Utseende, storlek och vikt
Persern är en medelstor och välutvecklad katt. Kroppen, benen och svansen är relativt korta och kompakta, och pälsen är lång och ståtlig. Med sitt runda, breda och platta huvud och den korta, trubbiga nosen är persern en brakycefal, dvs kortskallig, ras. Ögonen är runda och uttrycksfulla, öronen små och rundade, och ansiktet har ett sött uttryck.
En fullvuxen perserhane väger omkring 4-6,5 kg och en hona 3-4,5 kg.
Färg
Enligt svenska kattförbundet SVERAK finns det så många som 300 godkända färgvarianter hos perser. Vit, svart, blå, choklad, creme, lila, sliver och guld är några av de vanligaste. De kan även ha olika teckningar, som tabby, tvåfärgade, smoke och olika variationer av maskning. Ögonfärgen varierar beroende på vad pälsen har för färg.
Pälsvård
Perserkatten är inget för dig som ogillar att borsta och pyssla med din katts päls. Du behöver borsta eller kamma pälsen flera gånger i veckan för att få bort lösa hår och förebygga att katten får smärtsamma tovor. Använd gärna en stålkam. Var särskilt noga med pälsen i armhålor och ljumskar, där tovor lätt kan uppstå.
Du kan minska behovet av kamning genom att bada persern regelbundet. Använd schampo och eventuellt återfuktande produkter som är speciellt framtagna för katter. Ofta har uppfödaren vant kattungarna vid att badas redan innan de flyttar till sitt nya hem. Perserkatter kan behöva badas varje till varannan månad, medan det kan räcka med var tredje månad för en exotic.
Utmärkande för rasen
Olika perserkatter kan se olika ut - en del har ett utpräglat platt ansikte (s k Peke face), medan andra har det mer traditionella, dockliknade utseendet (doll face). Tänk på att ett extremt platt ansikte och huvud kan medföra olika problem. Andningsbesvär, försämrad värmereglering samt ökad risk för ögonskador, ögoninflammation och rinniga ögon är vanligare hos kortskalliga djur. Du bör också vara beredd på att den långa pälsen på tassarna kan innebära att kattsand fastnar och förs omkring i huset. Om katten upplever mycket bekymmer med smutsig kattsand i tassarna så kan det leda till att den inte vill använda lådan. Se därför till att alltid hålla kattlådan ren och fräsch.
Ärftliga sjukdomar
Förr drabbades perserkatter relativt ofta av njursjukdomen PKD, polyscystisk njursjukdom Tack vare hängivet avelsarbete har den här sjukdomen blivit ovanlig hos svenska perserkatter. Andra ärftliga sjukdomar som kan drabba perser såväl som andra raser är hjärtsjukdomen hypertrofisk kardiomyopati (HCM), ögonsjukdomen progressiv retinal atrofi (PRA) samt höftledsdysplasi (HD). Det finns inga hälsoprogram för rasen, men många uppfödare väljer att testa eller screena sina avelsdjur för PKD och HCM.
En viktig faktor att tänka på när du ska köpa en perser är risken för att den ska få besvär som är relaterade till kortskallighet. Välj en katt som har en bred nos med stora, öppna näsborrar, och ett slätt ansikte utan hudveck.
Foder
Även om persern inte är känd för att vara en aktiv kattras är det viktigt att den får en väl sammansatt kost med alla näringsämnen den behöver för en god hälsa och en blank och fin päls. Välj ett foder med låg kolhydrathalt och lagom mycket fett och proteiner. Om du är osäker på hur du ska utfodra din perser är du alltid välkommen att fråga personalen på din lokala AniCuraklinik om råd.