Fettlever - eller leverförfettning - hos katt kallas med en medicinsk term för felin hepatisk lipidos. Hepar betyder lever och lipos är det grekiska ordet för fett. Leverförfettning är en konsekvens av att kattens ämnesomsättning (metabolism) försöker hantera en svältsituation. Tillståndet är vanligt men kan vara svårt att upptäcka om katten redan är dålig av någon annan orsak, som magsjuka, luftvägsinfektion eller andra sjukdomar.
Vad innebär leverförfettning och fettlever?
Levern har många uppgifter i kroppen: bland annat producerar den galla, som behövs för matspjälkningen, den bildar och lagrar glukos, fetter och proteiner, samt ämnen som hjälper blodet att koagulera. Levern tar också hand om gifter och skadliga ämnen, som antingen lagras in i levern eller utsöndras med avföringen.
Vid leverförfettning har stora mängder fett lagrats in i levercellerna och påverkat deras funktion på alla de här områdena. Om levern är kraftigt förfettad kan det leda till leversvikt, vilket är dödligt om inte katten får vård i tid.
Hur uppkommer fettlever hos katt?
Hos en katt som slutar äta, eller som äter väldigt dåligt, börjar kroppsfettet brytas ner för att frigöra energi som behövs för att hjärnan och andra vitala organ ska fungera. Då måste levern processa fettet till en form av energi som kroppens organ kan tillgodogöra sig. När mängden fett i blodbanan blir för stor hinner inte levern med sin uppgift och börjar då istället att lagra in fettet. Levern blir då successivt fettfylld och svullen. Fettlever är vanligast hos överviktiga katter.
När kan en katt få leverförfettning?
I de allra flesta fall har leverförfettningen föregåtts av en period av svält. Det kan räcka med ett par dagar utan mat för att levern ska ta skada.
Därför ses fettlever oftast i samband med:
- nedsatt aptit pga sjukdom, t ex inflammation i bukspottskörteln (pankreatit), njursjukdom, inflammatorisk tarmsjukdom, magsjuka som exempelvis salmonella mm.
- svårigheter att äta pga tandsmärta, såsom vid tandresorption (TR/FORL) eller tandlossningssjukdom, parodontit.
- foderbyte till ett foder som katten inte gillar, som exempelvis när en överviktig katt får särskilt dietfoder för att gå ner i vikt, men ratar den nya maten.
- när katten varit bortsprungen, råkat bli inlåst eller suttit länge uppe i ett träd.
- om katten fått minskad aptit till följd av någon förändring, såsom att flytta till nytt hem, få en ny kattkompis, bo på kattpensionat mm.
Det förekommer att katter utvecklar fettlever utan någon bakomliggande orsak, men det är ovanligt.
Vad är symtomen?
Symtomen på leverskada brukar ofta uppträda efter ca 3 - 4 dagar av svält eller dålig aptit, men de kan komma både tidigare och senare. Symtomen kan ibland vara svåra att skilja från den ursprungliga sjukdomen, t ex om katten är dålig i magen. Det är vanligt med stor viktminskning - katter med fettlever kan ha gått ner uppemot 25% av sin tidigare vikt när de kommer till veterinären. Gulsot, när ögonvitor, opigmenterad hud och slemhinnor har blivit gulfärgade, är ett annat viktigt tecken.
En katt med fettlever kan ha symtom som:
- matvägran, eller slutar äta helt
- kraftigt viktnedgång
- illamående
- ökad salivering, dreglande
- kräkningar, ev diarré
- gulsot
- kramper, desorientering
- medvetslöshet
- dödsfall
Om du har misstanke om att din katt har fått fettlever ska du söka veterinärvård akut.
Om din katt vägrar äta - oavsett anledning - bör du kontakta veterinär snarast.
Hos veterinären
En medtagen katt som inte äter brukar behöva bli inskriven på djursjukhus för behandling. Om det inte går att truga katten med extra god och näringsrik mat, kan den bli sondmatad.
Diagnosen fettlever kan i många fall misstänkas redan utifrån kattens sjukdomshistoria och symtom vid veterinärundersökning, men ofta görs analys av blodprov samt eventuellt ultraljudsundersökning av levern för att ställa diagnos. Det är även möjligt att ta vävnadsprov, s k biopsi, från levern med hjälp av ultraljud eller genom kirurgi, för analys på laboratorium.
Behandling hos veterinär
Den viktigaste delen av behandlingen hos veterinär är att få i katten näringsriktig mat i tillräckliga mängder. Levern behöver mycket näring och för att kunna hantera de stora mängder fett som blivit inlagrade, och reparera de skador som uppstått. Katten behöver ofta vara inlagd på djursjukhus i början, både för att stödmatas och för annan behandling, som t ex dropp, läkemedel mot illamående, vitaminer och andra medel som stöttar leverfunktionen.
Totalt brukar läkningsprocessen ta ca 6 - 7 veckor, och det är viktigt att katten återfår aptiten så att den äter ordentligt för att tillfriskna. Beroende på vad som utlöst svälttillståndet till att börja med kan ytterligare utredningar och vård behövas.
Går det att förebygga fettlever?
Det går att minska risken för fettlever genom att dels se till att katten är i lagom hull, eftersom överviktiga katter lättare drabbas, och dels genom att undvika att katten hamnar i svälttillstånd. Det är bra att ta en äldre katt på regelbundna hälsokontroller för att tidigt upptäcka och bromsa sjukdomar såsom njursjukdom, diabetes eller ökad sköldkörtelfunktion. Tandhälsan är också viktig, eftersom katter kan få svårt att äta tillräckligt om de har tandvärk. Kontrollera munnen regelbundet, och håll efter tandsten med tandborstning och tandrengöring hos veterinär.
Om din katt verkar illamående eller har dålig aptit bör du hålla den inomhus och under uppsikt. Ha koll på att den äter bra och inte är dålig i magen. Även katter som äter lite grann riskerar att utveckla leverproblem ifall de inte får i sig tillräckligt mycket mat, eller om de förlorar näring genom kräkningar och diarréer.
Tveka inte att kontakta veterinär om din katt äter dåligt eller inte kan behålla maten.
Skribent: Boel Sandros, Leg veterinär 2022