Hudåkomman eosinofilt granulom har fått sitt namn av de vita blodkroppar som kallas eosinofila granulocyter, vilka är inblandade i allergiska reaktioner och i den del av immunförsvaret som bekämpar parasiter. Ofta har tillståndet utlösts av att katten exponerats för något den är allergisk mot, antingen i fodret eller i omgivningen.
Symtom
Eosinofila granulomkomplexet omfattar tre varianter av hudförändring: förutom s k granulom ses även ulcera och plack. Hudförändringarna uppträder oftast i avgränsade hudområden kring/i munnen, på magen eller i ljumskarna och på lårens insidor. Huden eller munslemhinnan blir svullen och upphöjd, röd eller gul till färgen samt sårig. Katter kan vara opåverkade av eosinofila granulom på överläppen, men hudförändringar på andra delar av kroppen brukar vara förknippade med klåda.
Diagnos
Eosinofilt granulom har ett typiskt utseende och när det är beläget i något av de områden som nämnts ovan ställer veterinären ofta en sannolikhetsdiagnos. För en säker diagnos krävs dock att ett vävnadsprov (biopsi) analyseras på laboratorium. Eftersom tillståndet oftast har en allergisk bakgrund är allergitest (pricktest) eller eliminationsdiet med lågallergent foder två andra utredningar som kan bli aktuella.
Behandling
I det akuta skedet behandlas katten med kortison i tablett- eller injektionsform. För att undvika att tillståndet återkommer bör man dock utreda eventuella allergier och i möjligaste mån undvika att katten exponeras för ämnen den är allergisk mot. I många fall är det dock inte möjligt att fastställa vad katten är känslig för och i dessa fall kan upprepad eller långvarig kortisonbehandling bli nödvändig.
Prognos
Beroende på vad som är den underliggande orsaken till att katten fått eosinofilt granulom till att börja med, samt huruvida man lyckas identifiera och avlägsna eventuella allergener (ämnen som katten får en allergisk reaktion mot) varierar prognosen något. En del katter behöver stå på långtidsbehandling med kortison.