Bakgrund
Yorkshireterriern, även kallad york, har sitt ursprung i Yorkshire i norra England. I mitten av 1800-talet kom vävare från Skottland till Yorkshire för att arbeta i textilindustrin. Med sig förde de flera olika små terrierhundar. Dessa hundar korsades med lokala hundar för att skapa det som sedermera blev yorkshireterriern. Det finns inga exakta uppgifter om vilka raser som bidrog till rasens uppkomst men det finns anledning att misstänka att såväl manchesterterrier och malteser som skyeterrier och dandie dinmont terrier är en del av dess härkomst.
På grund av sin ringa storlek föddes yorkshireterriern ursprungligen upp för att fånga råttor i kvarnar och gruvor under den industriella revolutionen. Med tiden blev de mer och mer uppskattade som sällskapshundar och under den sena viktorianska tiden blev yorkshireterriern en moderiktig knähund för engelska damer. Men den har som sagt en tydlig arbetarklassbakgrund. Idag är yorkshireterriern en populär sällskaps- och utställningshund världen över.
Temperament
Yorkshireterriern är en liten hund med en stor personlighet. Den är aktiv, smart, nyfiken och förtjust i uppmärksamhet. Yorken är både underhållande och envis. Den är mycket tillgiven sin familj, ofta till den grad att den tenderar att vara överbeskyddande. Liksom många andra hundar av terrierras har den nära till skall och den behöver en tidig och konsekvent träning för att inte utvecklas till en skällig hund.
Aktivitetsnivå
Yorken är en energisk sällskapshund i ett litet format. Även om det har gått många år sedan den hade ett ”heltidsjobb” som råttfångare i norra England har de flesta av dessa hundar fortfarande en stark önskan att jaga och leka. Den har ett måttligt motionsbehov, men underskatta inte dess förmåga att hänga med på diverse olika aktiviteter även om de är fysiskt krävande. En del yorkshireterriers tränar och tävlar i olika hundsporter, som lydnad och agility, med framgång. Den här lojala kompisen älskar att vara tillsammans med sin ägare, oavsett typ av aktivitet.
Pälsvård
Yorkshireterrierns päls är lång, silkeslen och utan underull. Om du håller pälsen i full längd kräver den omfattande omvårdnad för att hålla sig i fint skick. Den behöver borstas dagligen och badas med 2-3 veckors mellanrum – använd ett schampo och ett balsam av god kvalitet. I gengäld fäller yorken sparsamt. Många väljer att klippa hundens päls kort för att den ska bli mer lättskött. Pälsen på hjässan bör sättas upp i en knut eller tofs, om den inte är mycket kortklippt, för att undvika ögonirritation. Då yorken kräver så pass omfattande pälsvård är det viktigt att börja träna på detta från tidig valpålder.
Träning
Yorkshireterriern är en intelligent och lättlärd hund. Den har en inbyggd vilja att vara sin ägare till lags och älskar den uppmärksamhet den får vid träningspassen. Liksom alla hundar ska en york tränas med positiv förstärkning och aldrig med bestraffning. Kom ihåg att en hund som gör fel oftast inte förstår vad du vill av den.
Som nämnts tidigare så kräver yorken en tidig och konsekvent träning för att inte skälla så fort den uppfattar något som avvikande. Socialträning från ung ålder är också att rekommendera.
Storlek och vikt
Den enda storleksangivelse som finns i rasstandarden för yorkshireterrier är att den får väga maximalt 3,2 kg. Det här är en ras som storleksmässigt uppvisar stor variation och det är inte ovanligt att det föds valpar av varierande storlek i en kull. Det en ägare kan förvänta sig av yorkens storlek är en höjd på 15-25 cm och en vikt på 1,5-4 kg.
Färg
Yorkshireterriern har två väl avgränsade färger, stålblå och en gyllene tanfärg (rostbrun). Den stålblå färgen ska sträcka sig från nackknölen till svansspetsen. På huvud, ben och front ska färgen vara en gyllene tanfärg.
Särskilda kännetecken för rasen
Även om en yorkshireterrier är bättre rustad för fysisk aktivitet än vad som kanske uppfattas vid första anblick, så får man inte glömma att detta är en till storleken liten hund som lätt kan skada sig vid oförsiktig hantering. Hopp från höga höjder eller vild lek med en stor oförsiktig hund kan resultera i frakturer eller andra skador. En york kan absolut passa i en barnfamilj men om barnen är mycket små behöver hänsyn tas så att de inte av oförstånd råkar skada hunden. Detta gäller i synnerhet den lilla valpen.
Ärftliga sjukdomar
De flesta yorkshireterriers lever långa, friska liv. Det är inte ovanligt att de uppnår en ålder av 14-15 år. Men liksom hos andra raser förekommer en del sjukdomar hos yorkshireterrier. Rasen är överrepresenterad när det gäller patellaluxation, ett tillstånd där knäskålen förskjuts ur sin normala position. Även trakealkollaps förekommer inom rasen. Det är ett tillstånd där luftstrupen kollapsar så att hunden har svårt att få luft. Ofta sker detta när hunden blir uppspelt eller stressad.
Ett relativt vanligt problem hos yorkshireterriers är persisterande mjölktänder, dvs. att mjölktänderna inte lossnar som förväntat i takt med att hunden växer. De kvarvarande mjölktänderna kan hindra bettet att utvecklas normalt och därför rekommenderas att de tas bort innan de permanenta tänderna brutit fram helt. Det här är också en ras som lätt drabbas av tandsten med påföljande tandköttsinflammation. Du får räkna med att din yorkshireterrier behöver besöka veterinären för att få sina tänder rengjorda under narkos en eller flera gånger per år. Tandborstning förebygger tandsten och är därför en viktig del i hundens skötsel.
Foder
Varje hund är unik och utfodringen ska anpassas efter hundens ålder, storlek och aktivitetsnivå. Rådgör med din veterinär om du känner dig osäker på hur du bäst utfodrar din hund. En del yorkar är kräsna, undvik att hamna i en situation där hunden enbart vill äta godsaker.
Typ
Sällskapshund