Att få hem en ny fyrbent familjemedlem är både härligt och lite nervöst. Det är nu du och din hund lär känna varandra och lägger grunden för många lyckliga år tillsammans.
Men flytten från mamman och kullsyskonen är en av de största förändringarna i en valps liv, och ibland kan påfrestningen blir lite för stor.
Det är viktigt att du är uppmärksam på hur din valp mår, så att du tidigt kan fånga upp signaler på om något inte är som det ska. Tveka inte att kontakta veterinär om du är orolig för valpens hälsa och välmående. Du kan vända dig till din närmaste klinik eller träffa oss digitalt.
Är valpen frisk?
Du bör alltid ta det säkra före det osäkra när det gäller en liten valp. Små valpar är känsligare än vuxna hundar, och de kan snabbt bli väldigt dåliga om de slutar äta och dricka. En valp som har andra symtom, som lös avföring eller kräkning, bör komma till veterinär snarast. Det händer dock att dålig aptit är det enda tydliga tecknet på att något är fel.
Ibland är annat roligare än maten
Det är inte ovanligt att valpar får minskad aptit i samband med flytten till sin nya familj. Det här kan i många fall förklaras av att valpen är mer intresserad av att utforska och lära sig den nya miljön än av att äta. Den brukar då snabbt kunna lära sig goda matvanor. Till exempel kan du införa fasta rutiner, genom att ställa fram skålen på bestämda klockslag och sedan ta bort maten om valpen inte börjat äta inom tio - femton minuter. De flesta hundar lär sig snabbt vad som gäller.
Hur kan du se skillnad?
Det finns några ledtrådar som kan avslöja om valpen äter dåligt på grund av sjukdom eller om den gör det av andra orsaker:
- Hade valpen god aptit de första dagarna hos dig, för att sedan sluta äta/äta sämre? Eller har den ätit dåligt hela tiden? Hos valpar som fått förändrad aptit efter några dagar finns det ofta medicinska orsaker.
- Blir valpen distraherad vid måltiderna av annat som händer, som t ex om lekande barn eller andra hundar finns i närheten? I så fall kan den lätt glömma bort vad den höll på med.
- Fråga uppfödaren hurdan valpens aptit varit tidigare. En del valpar är först vid matskålen, andra har inte lika bråttom. En valp som skiljts från syskonen kan ha lite svårare att förstå när det är matdags, men om den har gått från god aptit hos uppfödaren till total matvägran hos dig kan det tala för att något är på tok.
- Småäter valpen? Eller föredrar den bara en viss sorts mat? Det är vanskligt att uttala sig om ifall det är sjukdom eller bara "en dålig vana" som gör att en valp petar i maten. En hund som har illamående eller magont kan få i sig extra god mat, dvs den behöver inte matvägra helt. Den kan exempelvis äta godis men rata sitt valpfoder. Om inte aptiten normaliseras inom några dagar bör du boka tid för undersökning.
- Visar valpen intresse för maten? Går det att öka matlusten genom att värma upp maten några sekunder i mikron, så att doften blir starkare?
- Om valpen samtidigt har andra symtom, t ex trötthet, lös avföring eller kräkning, bör du inte vänta med att söka vård. Många gånger kan en infektion blossa upp i samband med stressen som resan och miljöombytet innebär.
Har valpen andra symtom?
Eftersom valpar lättare drabbas av uttorkning, nedkylning och näringsbrist bör du vara uppmärksam på om den, jämte minskad matlust, har andra tecken på sjukdom. I så fall ska veterinär kontaktas så snart som möjligt.
En valp kan t ex bära på tarmparasiten Giardia eller ett luftvägsvirus, utan att den har haft några symtom hos uppfödaren. Det är vanligt att den typen av infektioner ger sig till känna inom en vecka eller två efter leverans.
Andra sjukdomstecken är:
- Valpen är trött och loj. En valp har normalt ett stort sömnbehov, men den ska vara pigg, aktiv och lekfull när den är vaken.
- Valpen har besvär från magen, såsom kräkning eller lös avföring.
- Valpen är halt.
- Valpen har feber (över 39 - 39,5 grader) eller luftvägssymtom såsom nysningar, hosta, geggiga/rinniga ögon.
- Valpen kissar oftare. Urinvägsinfektion är relativt vanligt hos små valpar, men det kan vara svårt att skilja normalt valpkissande från sjukligt. Valpar brukar kissa efter sömn, lek och måltid. Om valpen börjar kissa oftare eller sätter sig gång på gång och kissar några få droppar, så kan det tyda på att något inte är som det ska.
- Dålig andedräkt eller andra avvikelser i munnen. Om möjligt så kan du titta efter i valpens mun för att se om det finns något som kan orsaka obehag när den ska äta. Titta efter sår, rodnader, svullnader eller trasiga tänder. Dålig andedräkt kan också komma från magen, om den är i olag.
Var observant på valpens allmäntillstånd. Det ska mycket till för att en valp inte ska vara glad och vifta på svansen. Uppfattar du valpen som det minsta trött eller slö bör du kontakta veterinär. Det gäller alltid så fort valpens allmäntillstånd blir sämre, och självfallet om du själv känner dig osäker.
Dålig aptit vid tandväxling
Från fyra månaders ålder börjar valpen tappa sina mjölktänder. Det förekommer att valpar i samband med detta blir ömma i tandköttet och får sämre aptit på torrfoder. Du kan prova att blötlägga maten så att den får en grötliknande konsistens, för att se om aptiten återkommer.
Annan munsmärta
Om din valp har fått ändrade matvanor kan du försöka titta den i munnen. Sår, tandfrakturer eller ett främmande föremål som t ex en sticka, kan leda till att valpen får svårt att äta eller svälja normalt. Dålig lukt ska normalt inte förekomma, så om valpen har dålig andedräkt bör du boka en tid hos veterinär för undersökning.
Vad ska jag undvika om valpen äter dåligt?
När en valp börjar peta i maten är det frestande att prova olika knep för att öka aptiten, men här är några åtgärder som är mindre lämpliga:
Byt inte foder
När valpen kommer från uppfödaren står den sannolikt redan på ett bra valpfoder, och det brukar rekommenderas att den får fortsätta med samma mat i det nya hemmet. Många valpar får redan sin mat uppblött, men om inte så kan det vara ett sätt att öka smakligheten. Ett annat sätt är att värma fodret i mikron i några sekunder.
Om du måste byta foder - gör det försiktigt
Om du måste byta till ett annat valpfoder, t ex på inrådan av veterinär, ska det ske långsamt, genom att successivt blanda in det nya fodret i det gamla över flera dagars tid. Annars finns det risk för tarmstörning i form av diarré, buksmärtor eller förstoppning.
Undantaget är om valpen blivit ordinerad särskilt veterinärfoder som är skonsamt för magen, då brukar det gå bra att byta rakt av.
Skäm inte bort valpen med fel mat
Med det menas att du inte ska truga valpen med leverpastej, skinka eller annan mat som kanske är godare än torrfoder. Riskerna vid felaktigt sammansatt kost är både att valpen inte får i sig de näringsämnen den behöver, och att den blir dålig i magen av människomaten. Att blanda ut torrfoder eller muta den med godsaker kan även leda till att valpen lär sig att den inte behöver äta sitt eget foder.
Godismat kan förvärra valpens besvär
En valp som matvägrar på grund av att den mår illa eller är dålig i magen riskerar att bli ännu sämre av att äta fet och hårdsmält mat, som leverpastej, ost eller korv. Den bör i så fall hellre få speciellt dietfoder för valpar med mag-tarmbesvär. Sådant foder finns att köpa hos djurkliniker, och då kan du samtidigt få råd av djurhälsopersonalen angående om valpen borde komma till veterinär för undersökning.
Ha fasta rutiner för din valp
En valp med fri tillgång till torrfoder tar gärna några kulor då och då. Det gör det svårare för den att känna när den är hungrig och äta tills den är mätt. Du bör servera torrfodret på bestämda tider. Fyra eller fem måltider om dagen är lagom för små valpar och tre portioner räcker när hunden blir lite äldre. Blötmat och färskfoder bör aldrig stå framme, då det fort blir dåligt.
Väg upp dagsgivan på en köksvåg och fördela den jämnt över dagens portioner. När det väl är matdags, ropa på valpen och ställ fram skålen med mat. Låt sedan valpen få vara ifred, utan att locka eller pocka. Skulle den inte börja äta efter ungefär en kvart - eller rent av gå därifrån - plocka då bort matskålen och erbjud ingenting annat förrän det är dags för nästa måltid.
OBS! Valpen ska inte svältas. Om den inte äter ordentligt vid nästa måltid bör du rådgöra med djurhälsopersonal.
Låt din valp äta ifred
En liten valp blir väldigt lätt distraherad när det händer någonting som är roligare än maten. Ge valpen matro så att matstunderna blir lugna aktiviteter. Händer det något spännande eller stimmigt i ett annat rum kan det också locka bort valpen från matskålen. Du bör undvika att påkalla valpens uppmärksamhet när den är vid sin matskål, så att den i lugn och ro kan fokusera på sin mat.
Var försiktig med hundgodis
Godis och belöning blir lätt ”vardagsmat” för en valp, och det är inte så konstigt: en liten valp har mycket att lära och du som ägare behöver ibland belöna med godis i träningen.
Precis som för oss människor kan för mycket av det goda förstöra aptiten. Dels kanske valpen inte känner sig hungrig när det är dags att äta ”riktig” mat, och dels kan den uppleva att torrfodret är mycket tråkigare än godiset den får resten av dagen.
Belöna på olika sätt
Under tiden du tränar och uppfostrar din valp, tänk då på hur mycket godis den får. Hur stora är bitarna? Hur många får den, och hur ofta får den godis? Om valpen äter sämre av sitt foder kan du testa att dryga ut belöningar och godis med andra typer av beröm som fortfarande ger samma effekt, till exempel lek med en särskilt åtråvärd leksak.
Ha gemensamma regler
Är ni fler i familjen så kan det vara bra att kontrollera hur mycket godis andra ger valpen. Kom gärna överens om regler eller riktlinjer när det gäller godis och belöning, framför allt om ni delar på ansvaret för att uppfostra valpen.
Kontrollera portionsstorleken
Om valpen växer som den ska, är pigg och utan magproblem, men ändå lämnar mat i skålen kan det helt enkelt bero på att den är mätt. Portionsangivelserna på foderförpackningarna är ett riktvärde, och många hundar behöver större eller mindre portioner.
Kontakta veterinär
Försämrad aptit hos valpar ska alltid tas på allvar och det är lämpligt att rådgöra med veterinär innan du provar att själv få bukt med problemet. Du är alltid välkommen att kontakta din lokala klinik eller veterinärerna i AniCura-appen!
Texten uppdaterades mars 2022. Skribent: Boel Sandros, legitimerad veterinär