Det finns flera orsaker till att hunden får knölar och ojämnheter i huden, och i de flesta fall är de ofarliga (men ibland besvärande för hunden). I en del fall kan det dock röra sig om en elakartad tumör, så om du hittar en knöl i huden hos din hund är det lämpligast att uppsöka veterinär för att få den undersökt.
Olika typer av godartade nybildningar och knölar
- Cystor i huden – En vanlig form av cysta i huden är aterom, talgkörtelcysta, men cystabildning kan även ses i andra hudstrukturer. Aterom innebär att talg har ansamlats i en talgkörtel i huden, istället för att tömmas ut på hudytan som det ska. Detta yttrar sig som en knöl som ofta kan vara liten och av oförändrad storlek, men som även kan växa till relativt snabbt och orsaka obehag för hunden. Det är inte ovanligt att en välfylld talgkörtelcysta brister och tömmer ut sitt innehåll, varefter den blir liten i storlek igen. Det förekommer även att ateromet blir infekterat.
- Inflammatoriska reaktioner, bölder mm – en lokal inflammation kan triggas av exempelvis insekts- eller fästingbett, en sticka eller annat främmande föremål, eller vara en form av överkänslighets-/allergisk reaktion (läs mer om furunkulos här). Den här typen av knölar uppkommer relativt snabbt, inom loppet av några dagar eller någon vecka och brukar ofta ge upphov till någon form av obehag för hunden (smärta, klåda mm).
- Godartade tumörer – en tumör är en ansamling av celler som växer till okontrollerat. En godartad tumör växer inte in i den omgivande vävnaden och den metastaserar inte, dvs sprider sig inte till andra delar av kroppen. Om tumören sitter på ett olämpligt ställe kan den besvära hunden, men oftast ger dessa tumörer inga symtom. Godartade tumörer i huden kan utvecklas ur alla hudens olika celltyper, såsom pigmentceller (melanocytom), hudceller (t ex epiteliom) eller hårfolliklar (pilomatrikom) och de är vanligtvis långsamväxande. En vanlig godartad tumör, som brukar sitta i underhuden, är lipom.
- Histiocytom – är en särskild typ av godartad, okontrollerad cellväxt i huden. Den uppkommer snabbt och kan bli någon-några centimeter stor på bara några veckor. Histiocytom påvisas vanligtvis hos unga hundar, under tre år, och brukar tillbakabildas av sig själva inom några månader. Under denna tid kan de dock lätt bli inflammerade och orsaka obehag för hunden, och många histiocytom opereras bort för att påskynda läkningen eller om de inte gått tillbaka av sig själva inom tre månader. (I ovanliga fall kan histiocytomliknande knölar i huden vara elakartade (histiocytärt sarkom eller malign histiocytos). Elakartade histiocytära sjukdomar förekommer främst hos Berner Sennen men kan drabba andra raser. Det är då oftast hundar äldre än tre år som insjuknar.)
Diagnos
I samband med den kliniska undersökningen tar veterinären ofta ut prov från knölen med hjälp av kanyl (s k finnålsaspirat) och undersöker detta i mikroskop. Beroende på hundens temperament och knölens lokalisation kan man behöva ge hunden en lugnande spruta inför provtagningen, men oftast görs det utan. I en del fall tas vävnadsprov (biopsi) alternativt opereras hela knölen bort och analyseras i sin helhet. Sådana ingrepp görs under narkos eller med lugnande medel och lokalbedövning.
Behandling och prognos
Behandlingen varierar beroende på vad den aktuella knölen utgörs av. Prognosen för godartade nybildningar är god, men en del besvär kan vara återkommande, däribland aterom och furunkulos.