Bakterier som bär på ESBL har motståndskraft mot penicilliner, cefalosporiner och ofta även flera andra sorters antibiotika. Det innebär att om en sådan bakterie orsakar infektion, exempelvis i ett sår eller i urinvägarna, blir infektionen mer svårbehandlad med vanlig antibiotika. Ett djur eller en människa kan ha ESBL-bärande bakterier i tarmen utan att veta om det, som en del av den vanliga tarmfloran. Det är ofta först om/när bakterien orsakar infektion som inte går över trots antibiotikabehandling, som det står klart att det rör sig om en resistent bakterie.
I andra länder är livsmedelsproducerande djur en viktig reservoar till ESBL-bärande bakterier, men i Sverige är läget fortfarande gynnsamt. ESBL har påvisats i viss utsträckning hos slaktkyckling i Sverige samt sporadiskt hos andra djurslag, däribland hund. Förutom att dessa bakterier utgör ett potentiellt hot mot den enskilda hundens hälsa finns det även risk för att människor i kontakt med hunden och dess avföring ska smittas. Likaså kan en människa som bär på bakterien vara en smittfara för hunden.
Smitta
Den viktigaste riskfaktorn för att hunden ska få ESBL-bärande tarmbakterier är antibiotikabehandling, eftersom de resistenta bakterierna gynnas av detta, genom att de icke-resistenta bakterierna, som annars konkurrerar om näring och utrymme, dör. Man har även sett att hundar på hundhem och kennlar har ökad risk att bli bärare. Förutom direkt eller indirekt kontakt med smittade djur, kan hunden även få i sig ESBL-bärande bakterier via fodret. I värmebehandlat foder förekommer normalt inte sådana bakterier, om inte fodret förorenats i efterhand. Däremot har man påvisat tarmbakterier både med och utan ESBL-gener i så kallade färskfoder som ju inte är upphettat.
Förebyggande åtgärder
- Vårdhygien - på veterinärkliniker och djursjukhus sker kontinuerligt arbete för att minska risken för vårdrelaterad smitta med ESBL-bärande bakterier, såväl som med andra smittämnen.
- Ansvarsfull antibiotikaanvändning – enligt den svenska antibiotikapolicyn för hundar och katter ska antibiotika endast användas då djuret inte bedöms kunna blir friskt utan. Andra behandlingar, som sårvård, schamponering, öronrengöring mm, samt användande av krage, räcker oftast för att infektionen ska läka av.
- Försiktighet vid utfodring med färskfoder – svenska myndigheter rekommenderar att man har noggrann hygien vid hanteringen av foder samt att man diskar matskålen efter varje utfodring med färskfoder. Man bör även undvika att utfodra sin hund med färskfoder under pågående antibiotikabehandling samt en tid efteråt.
- Om hunden har ESBL-bärande bakterier är det viktigt att skydda sig genom att ha god handhygien, i synnerhet inför måltider och efter hantering av hundens avföring.
Publicerad juni 2017