Vad är en autoimmun sjukdom?
En autoimmun sjukdom är en sjukdom som uppkommer när hundens egna immunförsvar attackerar kroppens vävnader. Immunförsvaret har då bildat antikroppar som är riktade mot något speciellt ämne i kroppen. Ämnet kan till exempel finnas i sköldkörteln, blodkropparna, huden, insulinproducerande celler i bukspottskörteln etc. När vävnaden attackeras förlorar den sin normala funktion, och ofta uppträder samtidigt en inflammation i kroppen. Inflammationen kan medföra symtom som feber, trötthet och smärta.
Flera av de autoimmuna sjukdomarna är livslånga när de väl har brutit ut, andra kommer i perioder, och en del uppträder bara en gång. I många fall går det att hålla de kroniska sjukdomstillstånden i schack med hjälp av medicinering.
Vad är orsaken till autoimmuna sjukdomar hos hund?
Många autoimmuna sjukdomar förekommer enbart inom vissa raser, eller är mycket vanligare i vissa raser. Det talar för att det finns en ärftlighet för att sjukdomen ska uppkomma. Forskning pågår för att hitta genetiska markörer för specifika, autoimmuna sjukdomstillstånd. Till exempel har en variant av en gen som kallas DLA (dog leukocyte antigen) påvisats hos hundar med diabetes typ 1. En annan DLA-variant förekommer hos hundar med klolossning, SLO.
Det är långt ifrån alla hundar med gener för en autoimmun sjukdom som blir sjuka. För att sjukdomen ska bryta ut behöver olika faktorer samverka. Det kan bland annat vara stress (till exempel från smärta, dräktighet eller svält), läkemedel eller en infektion. Det är inte alltid det går att hitta en utlösande faktor.
Vilka autoimmuna hundsjukdomar finns det?
Det är ovanligt att hundar drabbas av autoimmuna sjukdomar, men några av de mer kända hundsjukdomarna med autoimmun bakgrund är:
- Hypotyroidism, nedsatt funktion i sköldkörteln. Det leder till brist på ämnesomsättningshormon, vilket brukar yttra sig med trötthet, frusenhet, viktuppgång och pälsförändringar.
- Immunmedierad hemolytisk anemi, IMHA. Vid IMHA är det de röda blodkropparna som attackeras. Det leder till blodkroppssönderfall och blodbrist (anemi), som snabbt kan blir mycket allvarlig.
- Immunmedierad trombycytopeni, IMT. IMT innebär att blodplättarna (trombocyterna) förstörs, dvs de blodceller som behövs för att blodet ska levra sig. När hunden har för lite blodplättar finns det risk för kraftig blödning om hunden skadar sig, eller för spontana blödningar i till exempel leder eller mage-tarm.
- Addisons sjukdom. Vid Addisons sjukdom är det binjurebarken som angrips, vilket leder till att hunden får brist på kortisol och andra viktiga hormoner. Vid en Addisonkris kan hunden få en kraftig cirkulationssvikt, som kan bli livshotande.
- Diabetes typ-1, som är en form av sockersjuka. Vid typ 1-diabetes angriper immunförsvaret de celler i bukspottskörteln som producerar insulin, med svåra blodsockerrubbningar som följd.
- Klolossning, SLO. SLO är en förkortning av symmetrisk lupoid onykodystrofi och innebär att hundens klor blir sköra och faller av.
- Autoimmuna hudsjukdomar, som pemfigus-komplexet, bullös pemfigoid, vitiligo samt diskoid lupus erytematosus (DLE). Vid de här olika autoimmuna tillstånden är det olika celler/ämnen som attackeras, till exempel pigmentceller, överhudens tillväxtsceller, eller DNA som har läckt ut från skadade celler. Det kan leda till symtom som pigmentförlust (med rosa eller vita fläckar i hud och slemhinnor), blåsor, sår, flagnande hud och andra hudförändringar.
- Uveodermatologiskt syndrom uppkommer när immunförsvaret attackerar pigmentceller, både de som finns i huden och på andra ställen i kroppen. Ögats näthinna innehåller ett stort antal pigmentceller, och vid uveodermatologiskt syndrom blir både huden och ögonen påverkade. Vita fläckar i hud eller päls är ofarligt, men när ögonen angrips kan hunden bli blind om den inte kommer under behandling.
- Steroid-responsiv meningit-arterit, SRMA. Vid SRMA är det blodkärlen i hjärnhinnorna som attackeras, och det leder till att hunden får hjärnhinneinflammation (meningit).
- Immunmedierad polyartrit, IMPA. Polyartrit betyder att det är inflammation i flera leder, och symtomen vid IMPA är hälta, stelhet, ledsvullnad och feber. Det finns olika sorters immunmedierade polyartriter, däribland reumatisk polyartrit och artrit orsakad av SLE.
- Systemisk lupus erytematosus, SLE. Vid SLE är det hundens DNA som är måltavla för immunförsvaret. Antikropparna reagerar på DNA som har läckt ut från skadade celler, och eftersom de flesta av kroppens celler innehåller DNA innebär det att många olika organ kan attackeras. Vid SLE blir ofta lederna angripna, men även huden, blodet, njurarna, hjärtat mm kan påverkas.
- Myastenia gravis, MG. Den här sjukdomen kännetecknas av att musklerna är svaga och snabbt blir uttröttade. Vid MG är det kommunikationen från nerv- till muskelcell som blivit skadad.
- Mastikatorisk myosit innebär att de speciella muskelfibrerna som finns i tuggmuskulaturen har blivit inflammerade. Hunden får ont i tuggmusklerna, har svårt att tugga och att öppna munnen.
Autoimmuna tillstånd kan dock förekomma i alla kroppens organ och vävnader, till exempel centrala nervsystemet, inre organ eller muskler.
Vilka raser kan drabbas?
Alla hundar, oavsett ras, kan drabbas av autoimmun sjukdom, men ofta finns det en ärftlig faktor som gör att specifika autoimmuna tillstånd är vanligare inom ett antal raser. Det här är några av de raser där vissa sjukdomar förekommer lite oftare:
- Afghanhund
- Beagle
- Bearded Collie
- Collie
- Gordonsetter
- Irländsk Setter
- Nova Scotia Duck Tolling Retriever
- Old English Sheepdog
- Pudel
- Riesenschnauzer
- Schäfer
- Shetland Sheepdog
Vad är symtomen på autoimmun sjukdom?
Symtomen varierar beroende på vilket organ som är angripet. Hunden kan till exempel bli trött, börja dricka mer, bli svagare än normalt, få feber, hudförändringar eller hälta. Sjukdomen kan utvecklas plötsligt, till exempel efter en läkemedelsbehandling, eller komma smygande.
Vad händer hos veterinären?
Hundar med symtom på autoimmun sjukdom behöver undersökas hos veterinär. Vid veterinärbesöket får du berätta om din hunds sjukdomshistoria och symtom. Beroende på vilken typ av symtom hunden har fått kan olika undersökningar bli aktuella. Ofta tas blodprover, och där går det att se om det finns avvikelser i blodbilden, blodsockernivån, lever- och njurvärden etc. Om veterinären har misstanke om en autoimmun sjukdom kan blodet analyseras för att leta efter särskilda antikroppar, ANA. Visar analysen att hunden har sådana antikroppar talar det för en autoimmun sjukdom, men ett negativt provsvar betyder inte att hunden inte har en autoimmun sjukdom.
Andra undersökningar som kan behövas är till exempel ultraljudsundersökning, röntgenundersökning, datortomografi eller MR-undersökning, samt vävnadsprover. Ofta ställs diagnosen genom att andra tänkbara orsaker till hundens besvär utesluts.
Hur behandlas autoimmuna sjukdomar?
En autoimmun reaktion brukar behandlas med läkemedel som hämmar immunförsvaret, vanligtvis kortison och olika cytostatiska läkemedel (cellgifter). En del hundar behöver stå på behandling livet ut, andra får kortare kurer när det behövs. För många hundar räcker det med en behandlingsomgång. Medicinen brukar trappas ner långsamt och försiktigt för att man ska hinna upptäcka om symtomen återkommer när dosen sänks.
Förutom immunhämmande medel kan även andra läkemedel behövas. Om det är ett hormonproducerande organ som drabbats, till exempel binjurarna, sköldkörteln eller bukspottskörtelns insulinproducerande celler, får hunden det aktuella hormonet tillfört i läkemedelsform. Vid myastenia gravis ges läkemedel som förbättrar signaleringen mellan nerv- och muskelcell.
Vad ska jag göra om jag tror att min hund kan ha en autoimmun sjukdom?
Om din hund visar symtom på sjukdom behöver du ta den till en veterinär. Oftast räcker det med att boka en tid hos din lokala klinik, men i en del situationer behöver du söka vård akut på djursjukhus:
- Om hunden är mycket svag och loj, inte kan stå på bakbenen, eller kollapsar.
- Om hunden kisar, är röd eller verkar ha ont i ögat/ögonen.
- Om hunden är mycket blek i tandköttet.
- Vid krampanfall eller påverkad medvetandegrad (till exempel om hunden inte reagerar eller verkar desorienterad).
- Vid andningssvårigheter.
Hur ser framtiden ut?
Autoimmun sjukdom kan ge upphov till alltifrån (förhållandevis) milda hudbesvär vid DLE till akuta dödsfall vid IMHA eller en Addisonkris. Prognosen varierar från hund till hund och beroende på vilken sjukdom det rör sig om.
Efter den akuta sjukdomsperioden får hunden stå på immundämpande behandling tills att symtomen har försvunnit. Därefter trappas medicineringen gradvis ner, med målet att hålla hunden både symtomfri och biverkningsfri. Vissa sjukdomar är kroniska, som typ 1-diabetes och hypotyroidism, och då behöver hunden stå på kontinuerlig behandling. Andra sjukdomstillstånd kan läka men har en hög återfallsrisk, som t ex SLO, eller är såpass allvarliga att det är angeläget att undvika återfall. I dessa fall brukar hunden också få stå på medicinering livet ut.