Vad gör en veterinär?
En veterinärs arbetsuppgifter kan variera stort. Gemensamt för yrkets olika grenar är målsättningen att verka för djurs hälsa och välbefinnande. Många veterinärer är kliniskt verksamma på en djurklinik eller ett djursjukhus, vilket kan sägas motsvara en läkares arbete på en vårdcentral eller ett sjukhus. Det finns även kliniskt verksamma veterinärer som arbetar ensamma i egen praktik eller gör besök ute på gårdar.
Som veterinär kan du även rikta in dig mot folkhälsa, och arbeta med t ex livsmedelshygien eller mikrobiologi. Veterinärer finns också på olika myndigheter såsom länsstyrelser, SVA och Jordbruksverket, där de arbetar med såväl tillsyn som övergripande frågor inom smittskydd, djurskydd och antibiotikaanvändning.
Det finns dessutom möjlighet att gå vidare inom forskning eller arbeta inom läkemedelsindustrin.
Som legitimerad veterinär är du behörig att arbeta med alla djurslag. De vanligaste är lantbrukets djur, häst, hund och katt, men du kan även möta kaniner, gnagare, alpackor, ankor mm. Många väljer att specialistutbilda sig inom specifika djurslag eller inom ett särskilt ämnesområde.
Vad krävs för att bli veterinär?
Veterinäryrket är ett legitimationsyrke. Detta innebär att du blir behörig att arbeta som veterinär först när du har fått en veterinärlegitimation, vilken utfärdas av Jordbruksverket. Kravet för att bli legitimerad veterinär är att du tagit examen från en godkänd utbildning inom EU samt behärskar svenska språket (alternativt norska eller danska) tillräckligt väl för att klara av journalskrivning och djurägarkommunikation.
I Sverige finns veterinärutbildning enbart hos Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala. Du som har gått veterinärutbildning i ett land utanför EU kan läsa upp behörigheten genom en tilläggsutbildning vid SLU. Här kan du läsa mer om veterinärprogrammet i Uppsala.
Veterinärlegitimationen innebär att allmänheten vet att du har en specifik kompetens att utföra yrket. Legitimationen ställer krav på att du utövar yrket enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, följer reglerna om bland annat journalföring, intygsskrivande, tystnadsplikt och anmälningsplikt, samt att du står under statlig tillsyn och kan anmälas till och prövas av Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård.
Olika inriktningar inom veterinäryrket
Som veterinär har du behörighet att arbeta med alla djurslag. Yrkesrollerna är många och varierande, vilket är en del av veterinäryrkets charm. De flesta veterinärer väljer någon av följande yrkesroller, men det är fullt möjligt att byta till andra inriktningar under sin yrkeskarriär, och det är det många som gör:
Distriktsveterinär
Distriktsveterinären arbetar som allmänpraktiker. Det innebär både smådjursmottagning, gårdsbesök hos lantbrukare såväl som hästägare, samt jourtjänstgöring på kvällar, nätter och helger. Olika distrikt har olika djurfördelning. I vissa regioner dominerar hästar, medan andra har betoning på nötkreatur eller grisar. Du möter i de flesta fall flera olika djurslag i din vardag.
Veterinär på djurklinik eller djursjukhus
Veterinär på djurklinik eller djursjukhus arbetar vanligtvis antingen med häst eller med smådjur. Olika arbetsplatser har olika villkor, men ofta är det framför allt tidsbokade patienter, som kommer för undersökning, utredning och behandling. På djursjukhus finns även akutmottagning samt vårdavdelning för inskrivna patienter.
Besiktningsveterinär eller officiell veterinär
Besiktningsveterinär, eller officiell veterinär, arbetar med livsmedelskontroll på slakteri och andra anläggningar som producerar livsmedel. De säkerställer att djurskydd, smittskydd och hygien lever upp till lagstiftningen.
Djurhälsoveterinär
Djurhälsoveterinärer är anställda av husdjursföreningar och slakteriföreningar. De jobbar tillsammans med lantbrukare och bedriver förebyggande hälsovård i form av rådgivning och utbildning inom utfodring, smittskydd, skötsel, reproduktion mm.
Länsveterinär
Länsveterinärerna arbetar på landets länsstyrelser och bedriver tillsyn av att lagstiftningen följs. Länsveterinären hanterar ärenden som rör såväl djurskydd och djurhälsopersonal som livsmedelskontroll.
Du som är veterinär kan även arbeta på läkemedelsföretag, med forskning och utveckling, eller med marknad och kontakt med klinikerna. Du kan också jobba på universitet som lärare och forskare, eller som försöksdjursveterinär inom forskningen.
Hur är det att arbeta som veterinär på en djurklinik?
Djurklinikerna varierar i storlek och kapacitet. De flesta har inte jourverksamhet, men det är allt vanligare att kliniker är öppna kvällstid och ibland dagtid på helgerna. Jämfört med djursjukhus har de inte samma resurser för att vårda svårt sjuka djur, utan de flesta patienter som kommer till en djurklinik har en bokad tid och kan gå hem igen efter besöket. Det förekommer ändå ofta att akut sjuka djur uppsöker djurklinik. Beroende på graden av deras sjukdom eller skador kan vården ske på plats eller så blir de remitterade till djursjukhus.
Veterinärens arbetsdag på djurkliniken är ofta mycket varierande. På den så kallade poliklinikavdelningen möter du alltifrån valpar och kattungar som ska besiktigas och vaccineras till djur med invärtes sjukdom som behöver djupgående utredning, eller patienter som har problem med hud eller hälta mm. De flesta djurkliniker har idag även avdelningar för operation och tandåtgärder. Det brukar också finnas tillgång till röntgen, ultraljud och internt laboratorium. Det innebär att du som veterinär har stora chanser att utvecklas inom flera olika intresseområden när du jobbar på en djurklinik.
Förutom patientkontakten möter du givetvis också djurägare, och djurägarkommunikation är en viktig del av arbetet för en klinikveterinär. Det är djurägaren som ansvarar för djurets fortsatta vård i hemmet, och ser till att det kommer in för provtagningar och återbesök.
Arbetet innebär även administration med att skriva journal för dina patienter, skriva recept och remisser eller att söka licens för speciella läkemedel. Det brukar även finnas en telefontid avsatt, när du ringer upp djurägare för att t ex lämna ut provsvar och planera fortsatt behandling.
Hur är det att arbeta som veterinär på djursjukhus?
Mycket av det arbete som utförs på en djurklinik görs även på djursjukhus. På djursjukhuset finns dessutom en särskild akutmottagning, samt vårdavdelningar för inneliggande patienter. Djursjukhusen har vanligtvis också mer avancerad diagnostisk utrustning såsom magnetkamera och datortomografi.
Veterinärer med specialistkompetens arbetar på både djurkliniker och djursjukhus, men om du vill gå specialistutbildning efter din veterinärexamen är detta oftast lättare att åstadkomma på djursjukhus. Det vanligaste specialistområdet på ett smådjurssjukhus är specialistkompetens i hundens och kattens sjukdomar. Det går sedan att studera vidare till specialistkompetens inom olika ämnesområden såsom kirurgi, bilddiagnostik, hudsjukdomar, invärtes sjukdomar och mycket annat.
Som djursjukhusveterinär kan du jobba på olika avdelningar eller inom särskilda specialistområden.
Akutmottagning
Flera akutmottagningar hos AniCura är öppna dygnet runt alla dagar i veckan, medan andra håller akutintaget stängt nattetid. På akuten tar veterinären emot djur med akuta och livshotande tillstånd. Det kan exempelvis handla om andningssvårigheter, svåra skador efter olyckshändelser och allvarliga tillstånd såsom magomvridning eller akut livmoderinflammation. En del patienter behöver opereras akut, medan andra kan skrivs in för medicinska behandlingar på en vårdavdelning.
Intensivvårdsavdelning (IVA)
Vid allvarlig skada eller sjukdom kan djuret behöva avancerad vård dygnet runt. På IVA ges bland annat vätskebehandling, blodtransfusion, syrgastillförsel och ständig övervakning. Intensivvårdsavdelningen bemannas dygnet runt av erfaren djursjukvårdspersonal med stor kunskap och erfarenhet. Patienterna kan behöva kontrolleras så ofta som varje minut. Intensivvården för djur i Sverige är under ständig utveckling för att alltid kunna erbjuda bästa möjliga vård.
Operation
Både akuta operationer och planerade ingrepp utförs på djursjukhusets operationsavdelningar. De ingrepp som inte kan göras på en djurklinik remitteras till djursjukhus. Det kan röra sig om t ex ortopedisk kirurgi, akutkirurgi och mer ovanliga operationer som exempelvis hjärtkirurgi.
På operation görs även diagnostiska undersökningar i form av så kallad endoskopi. Vid endoskopi kan veterinären med hjälp av en liten kamera undersöka olika delar av kroppen från insidan. Undersökning i nosen kallas rinoskopi, i magsäcken gastroskopi osv.
Specialistmottagningar
Djursjukhusen har många olika specialistmottagningar. Vanliga specialistområden är gastrologi (för patienter med mag-tarmsjukdom), hjärtmottagning, hudmottagning och hältmottagning. Vissa djursjukhus erbjuder ögonspecialist och andra har neurologimottagning osv.
På dessa mottagningar arbetar specialiserade veterinärer, sköterskor och djurvårdare, som har gedigen kunskap och intresse för sitt ämnesområde. Här finns även tillgång till den tekniska utrustning som behövs för utredningarna. Patienter som är i behov av avancerade utredningar hos specialist brukar därför ofta remitteras till djursjukhus.
Bli veterinär
Brinner du för djurens hälsa och välbefinnande, samt för att de ska få en så god sjuk- och hälsovård som möjligt? Då kan veterinäryrket vara något för dig. Behovet av duktiga veterinärer kommer att vara stort under en överskådlig framtid. Dagens djursjukvård är i ständig utveckling med ny medicin, teknik och forskning. Frågor som smittskydd, djurskydd och antibiotikaanvändning blir allt större och viktigare, och kräver mer kunskapsspridning, utbildning och engagemang.
Är du intresserad av att jobba med djurhälsovård och djursjukvård rekommenderar vi att du läser mer om utbildningarna till veterinär respektive djursjukskötare hos Sveriges Lantbruksuniversitet.
Har du grundläggande kunskaper från exempelvis naturbruksgymnasium, kan du med fördel söka en receptionstjänst på djursjukhus eller klinik. Receptionens mottagande är en viktig del av vårdkedjan och du kan få gedigen erfarenhet hur det är att jobba med djurhälsovård.
Vi ser fram emot att få fler kompetenta veterinärkollegor i framtiden, som brinner för djurens hälsa och välmående precis som vi!
Skribent: Boel Sandros, Leg veterinär, 2022
