C-vitaminet och användningsområde i kroppen
C-vitaminet kallas också askorbinsyra och är bara ett av många vitaminer som kroppen behöver för att fungera. C-vitaminet är ett vattenlösligt vitamin och lagras därför inte i kroppen, utan överskottet från kosten sköljs ut via urinen. Då kroppen aldrig har ett lager av C-vitamin, är det därför viktigt att marsvinet får sitt dagliga behov täckt genom kosten. C-vitaminet är bland annat viktigt när det ska bildas kollagen (bindväv), som ingår i skelett, brosk, blodkärl, senor och immunförsvarets celler. Kollagen är en av de viktigaste byggstenarna i kroppens vävnader och finns överallt i kroppen. Brist på C-vitamin får därför katastrofala följder för marsvinet.
Behov
Ett vuxet marsvin behöver 25-30mg C-vitamin per dag. Växande, sjuka, gamla eller dräktiga marsvin behöver mer C-vitamin och är därför i riskgruppen för att utveckla brist och följdsjukdomar.
Brist på C-vitamin
Brist på C-vitamin (kallas skörbjugg hos människan) hos marsvin ger från början ospecifika symtom som viktminskning, mjuk avföring och dålig pälskvalitet. Senare kommer de mer specifika symtomen som kretsar kring de typer av vävnad, där kollagen ingår. Djurets skelett blir tunt och lederna deformerade, vilket leder till smärta, svullna leder och hög risk för frakturer. Då kollagen ingår i blodkärlens struktur, blir även dessa tunnare i sina väggar och går lätt sönder. Detta medför blödningar i muskulaturen, munhålan och inre organ. Sårskador i huden blöder länge och har svårt att hela upp. Väven i käken, som håller fast tänderna i munhålan, försvagas och därför ses bett fel och tandlossning ofta hos marsvin med C-vitaminbrist. Symtom på C-vitaminbrist visar sig inom 2-3 veckor med c-vitaminfattig kost.
Behandling
Behandling av C-vitamin brist är att ge marsvinet stora mängder C-vitamin. Det är viktigt att det är rent C-vitamin och inte multivitamin, eftersom de inte har tillräckligt högt innehåll av C-vitamin samt att det finns risk för överdosering av andra vitaminer och mineraler. Din veterinär ordinerar hur mycket och hur länge ditt marsvin behöver behandling.
Bästa behandlingen är att ge marsvinet C-vitaminberikat torrfoder/pellets, speciellt framtaget för marsvin. Därutöver ges grönsaker med högt innehåll av c-vitamin. Det är viktigt med korrekt förvaring av c-vitaminberikat foder, samt vara uppmärksam på att C-vitaminet i sådan kost ofta har kort hållbarhet.
Det finns dessutom tabletter, pulver samt droppar man kan ge i dricksvattnet, men tillskott som dessa är svåra att dosera, kan minska marsvinets ät- och dricklust samt öka förekomsten av bakterier i dricksvattnet och är därför inte en optimal lösning.
Bra grönsaker med C-vitamin
Marsvin bör ha ca 1 dl grönsaker varje dag. Det är viktigt att variera grönsakerna så kosten inte blir innehållsmässigt ensidig. Det finns massor av frukt med ett högt innehåll av C-vitamin, men de innehåller även mycket socker och bör därför begränsas. Undvik därför att ge frukt varje dag och endast i små mängder någon gång i veckan högst.
Det finns C-vitamin i stort sett alla grönsaker men nedanstående exempel innehåller mer än genomsnittet. Det är dock viktigt med långsam tillvänjning till all ny mat, och man hålla noga uppsikt med att avföringen inte ändrar konsistens, form, mängd eller storlek. Om så är tillfället, bör man ta bort grönsaken i fråga och om avföringen inte normaliseras, kontaktas veterinär.
Exempel på bra grönsaker med högt C-vitamininnehåll är röd och grön paprika, persilja och spenat (små mängder), broccoli, dill, vattenkrasse och kål. Med kål är det extra viktigt med långsam tillvänjning, för att undvika diarré och gaser.
Överdosering av C-vitamin
C-vitamin tillhör gruppen av vattenlösliga vitaminer och ett normalt överskott urskiljs därmed via urinen. Studier visar dock att en överdosering över tid kan ha samma biverkan som ett underskott (skelettsvaghet, tandlossning). Behandla därför ditt marsvin med C-vitaminberikade pellets/torrfoder och nyttiga grönsaker, istället för tillskott i form av droppar, tabletter och pulver, såvida det inte är ordinerat av veterinär.
Publicerat: januari 2018. Författare: Mette Louise Halck, veterinär, AniCura Københavns Dyrehospital